Det vill jag verkligen inte ha. Så mycket glädje och lycka man får av en hund. All kärlek och vänskap. All motion och hälsa. Jag tittar på filmen Hachiko - en vän för livet. Man kan ju inte annat än att gråta. En trogen vän livet ut och längre. Varje dag jag får med Bamse är ren lycka för mig. En extra lycka blir det när jag får vara med min Manson. Två helt underbara hundar som man älskar så otroligt mycket, och dem älskar faktist mig. Bamse börjar komma till åren men jag ska göra allt jag kan för att ha kvar honom vid min sida så länge som möjligt. Så att vi kan ta våra promenader i skogen och njuta av livet. Men ett liv utan hund, det vill jag nog inte vara med om. 

Idag blev det en riktigt ordentlig runda för Bamse och mig. Först upp till Åby till en kollega, sedan gick vi i skogen i ca 1 1/2h. Så extremt skönt. Bamse är trött och stel. Men han var super duktig och gick inte iväg på någon egen promenad denna gågnen. Jag har masserat och stretchat hans ben, det brukar hjälpa lite. Speciellt när vi har gått så här långt. Nu sover han som en stock. 

Håller även på att bytta foder på honom. Det är ett äventyr, men som tur är så har han ej blivigt dålig i magen. Ett lite dyrare foder men det ska tydligen vara bättre för han och hans kropp, och då är det värt varenda öre. Nakdelen just nu är att han fiser, både så det låter och luktar. Hans fisar innan luktade rosor jämfört med detta. 

men man hoppas det försvinner efter ett tag! 

Nu ska jag gråta vidare till filmen! 

 

/Yasmine